Andra RFLL-seminariet i Stara Zagora
- Sam Amin
- 8 maj
- 3 min läsning
Vad kan Stara Zagora bli under de kommande två decennierna? I ett dynamiskt utvecklande grönt sektorscentrum? I ett stolt, integrerat samhälle där människor frivilligt stannar kvar och trivs? Dessa frågor var kärnan i det andra Regional Futures Learning Laboratory (RFLL), som sammanförde lokala intressenter för att visualisera en ambitiös men uppnåelig framtid för sin region.
Under workshopparna skapades ett gemensamt utrymme där deltagarna utforskade både sannolika framtida händelser (vad som verkar troligt baserat på nuvarande trender) och önskade framtida händelser (vad de hoppas uppnå). Tre huvudteman framkom i diskussionen, vilka utgör de grundläggande pelarna i regionens omvandling mot hållbar utveckling:
Turism : På grund av sitt rika kulturella och historiska arv sågs turismen som en outnyttjad drivkraft för ekonomisk diversifiering som kunde locka internationellt intresse och investeringar.
Industri : Stara Zagoras diversifierade industriella bas och strategiska läge ger grogrund för innovation, särskilt inom hållbara sektorer. Deltagarna insåg också att regionens jordbruksarv utgör en grund för miljövänliga metoder.
Utbildning och vetenskap : Att stärka regionens utbildnings- och forskningspotential, särskilt inom områden som jordbruk och astrofysik, sågs som nyckeln till att göra Stara Zagora till ett lovande kunskaps- och talangcentrum.
Balans mellan tillhörighet och ekonomisk tillväxt
Två möjliga perspektiv för framtiden framkom ur diskussionen. De båda betonade sina styrkor, men var inte helt oberoende.
Det första målet var att omvandla Stara Zagora till ett investerings- och innovationscentrum, drivet av förbättrad infrastruktur, förenklad skattepolitik och riktat stöd till gröna industrier. Industriområden som Radnevo och Galabovo ombyggs för att uppnå hållbar utveckling, med förbättrade transporter och digitala system för att locka till sig nya företag. Denna vision syftar till att främja en diversifierad ekonomi, starkare samarbete mellan näringsliv och utbildning samt en högkvalificerad arbetskraft. Deltagarna uttryckte dock oro över fragmenterad styrning och regional konkurrens som skulle kunna bromsa framstegen.
Det andra scenariot betonade samhällsstolthet och engagemang. Visionen var en region som präglas av social sammanhållning baserad på medborgarengagemang, investeringar i kultur och tillgången till offentliga tjänster. I det här scenariot ligger tonvikten på att förbättra levnadsförhållandena, använda grön energi och skapa rekreationsmöjligheter. Detta gör samhället lyckligare och bättre sammankopplat. Emellertid har också oro framförts, särskilt kring den ojämlika fördelningen av resurser och det begränsade deltagandet av underrepresenterade grupper.
Som svar utvecklade deltagarna gemensamt en önskad framtidsvision som kombinerar båda sidors styrkor: en region där hållbar ekonomisk tillväxt kombineras med välstånd i samhället. Denna vision kräver ett nära samarbete mellan lokala myndigheter, företag, utbildningsinstitutioner och medborgare. Stöder riktat stöd till gröna små och medelstora företag, bättre matchning av utbildning med arbetsmarknadens behov och lika tillgång till resurser. I grund och botten handlar denna framtid om hållbar utveckling – social, ekonomisk och ekologisk.
Utbildning som katalysator för grön innovation
En av de tydligaste parallellerna mellan sannolik och önskvärd framtid gäller utbildning. Den sannolika framtiden för en välutvecklad forsknings- och utbildningssektor och den önskade framtiden för ett grönt innovationscentrum återspeglar en gemensam uppfattning: när utbildning kopplas till lokal industri kan den bli en kraftfull drivkraft för regional utveckling.
Ett troligt scenario förutsätter utbildningsreform, med särskild tonvikt på att anpassa läroplanerna till de anställdas behov genom närmare samarbete mellan universitet och företag. Exempel som solcellsindustrin i den bulgariska staden Plodow ger en antydan om hur detta skulle kunna fungera i praktiken. För att uppnå framgång krävs politiskt engagemang och institutionellt samarbete.
Den önskade framtiden bygger på denna grund och siktar högre: den kombinerar utbildningsreform med riktade investeringar i grön teknik. Målet är att samarbeta med skolor, teknikföretag och lokala ledare för att motverka kompetensflykt, främja innovation och etablera Stara Zagora som ett centrum för bestående expertis.
Även om båda visionerna står inför liknande utmaningar – såsom ekonomiska begränsningar och politisk tröghet – skiljer sig de åt i sina ambitioner. Framtiden kommer sannolikt att fokusera på att anpassa sig till marknadens behov. Den önskade framtiden bör vara deras riktlinje . I båda fallen beror meningsfulla framsteg på långsiktiga partnerskap och strategisk vision.
RFLL-workshopserna vidgade återigen deltagarnas vyer då de utforskade inte bara vad som kan hända i framtiden, utan också vilken typ av framtid de vill skapa. De fokuserade ofta på sina nuvarande svagheter för att visualisera något bättre. Håll utkik och se hur samtalet utvecklar sig på RFLL 3-workshopen!