Detaljer från det tredje RFLL-seminariet i Norrbotten

I Norrbotten samlades deltagarna nyligen för det tredje Regionala Framtidsläsarlabbet (RFLL). Där hjälpte de till att forma regionens framtid genom att använda e-demokrativerktyget Pol.is för att utveckla policyuttalanden för en bredare offentlig debatt . Med utgångspunkt i insikter från tidigare sessioner uppmuntrades deltagarna att granska och förfina utkast till policyuttalanden inom viktiga områden som bostäder, kollektivtrafik, fysisk planering, energi, social trygghet och kultur. Varje uttalande kan granskas och omformuleras för att bättre återspegla vad som verkligen är viktigt för lokalsamhällena.

Livet: Bortom byggandet, mot gemenskapen

”Bostadspolitiken bör uppmuntra utvecklingen av enfamiljshus och fritidshus på landsbygden i hela Norrbotten”, till skillnad från ”Bostadspolitiken bör uppmuntra utvecklingen av stora bostadsprojekt i tätorter/huvudstäder och småorter i Norrbotten”.

Dessa inledande uttalanden till Pol.is säger mycket om vikten av bostäder, särskilt att tillhandahålla prisvärda och beboeliga bostäder i Norrbottens mångsidiga landskap. Diskussionerna återspeglar komplexiteten i att bygga inte bara fler bostäder, utan också bättre samhällen.

Förslagen inkluderar att uppmuntra kommuner att förvärva mark och utveckla socialt sammankopplade områden. Finansiella mekanismer har också diskuterats, såsom att kräva att banker stöder landsbygdslån eller att tillåta staten att ge lånegarantier i områden där byggprojekt för närvarande är riskabla eller olönsamma.

Deltagarna diskuterade tillståndsförfaranden och kustskyddsregler och förespråkade större flexibilitet på landsbygden. De diskuterade också idéer för alternativa ägarmodeller, prisvärda hyresbostäder och pilotprojekt för att testa nya metoder.

Frågan om övergivna hus har tagits upp många gånger. Det har högljutt krävts en inventering och samhällsengagemang i återanvändningen av dessa byggnader. Fritidshus var en annan tvistefråga: vissa såg dem som avfolkning av landsbygdssamhällen, andra betonade deras ekonomiska roll. Förslagen inkluderade skattereform och en åtskillnad mellan bofasta och icke-bofasta.

Kollektivtrafik: tillgänglighet, effektivitet och innovation

Mobilitet är nyckeln på landsbygden. Deltagarna hade olika åsikter om hur man kan förbättra kollektivtrafiken i Norrbotten. Vissa förespråkade utökade tjänster och bättre förbindelser mellan landsbygden och städerna, medan andra förespråkade mer effektiva, tillförlitliga och flexibla system och prioriterade stadstransporter.

Bland idéerna fanns att skapa fler hållplatser på landsbygden, införa expressbussar mellan större transportknutpunkter och införa ett enhetligt biljettsystem för alla operatörer. Deltagarna föreslog också att kollektivtrafiken inte bara bör stödja pendling utan även fritid, shopping och umgänge – viktiga delar av vardagen.

Skolor och hälsa: Implementering av tjänster i samhället

Det rådde bred enighet om vikten av lokala skolor och hälsovård. Många förespråkade små skolor för barn i alla åldrar på landsbygden, och föreslog till och med att ändra den befintliga modellen och låta stadsbarn gå i landsbygdsskolor. Att förbättra lärarnas status sågs också som viktigt för att attrahera talanger. Det föreslogs att tonvikt borde läggas på pedagogiska färdigheter, inte bara formella kvalifikationer.

Inom hälso- och sjukvården var jämlikhet ett centralt tema: högkvalitativ vård bör vara tillgänglig för alla, oavsett geografisk plats. Deltagarna erkände fördelarna med telemedicin, men betonade det fortsatta behovet av fysisk tillgång till vård, till exempel på små kliniker eller vårdhem.

Markanvändning och energi: På jakt efter en hållbar balans

Policyuttalanden om markanvändning och energi uppmuntrar ofta deltagarna att ifrågasätta binariteter och istället överväga nyanser. Till exempel, istället för att välja mellan storskaligt och småskaligt skogsbruk, förespråkar många en balans. De erkänner att båda har en roll att spela, men att småskalig verksamhet kräver mer stöd och att storskalig verksamhet kräver strängare reglering för att förhindra betydande miljöskador.

Detsamma gäller jordbruket: deltagarna efterlyste ekonomiska incitament och politiskt stöd för småskaliga producenter och en mer helhetssyn på hela kedjan, från produktion till konsumtion, inklusive bearbetning och lokal användning (t.ex. för uppvärmning).

När det gäller förnybar energi stödde de flesta respondenterna energiomställningen, men uttryckte oro över batteriernas hållbarhet och de långsiktiga effekterna av vissa tekniker. Till exempel fanns det bred enighet om övergången till förnybar energi inom transportsektorn, men skepsis kvarstod kring hållbarheten hos batterier för elfordon. Förnybar energi ansågs dock endast vara acceptabel i Sverige, med strikta miljöregler och aktivt deltagande från lokalsamhället.

Vindkraften genererade några av de starkaste reaktionerna, där många menade att Norrbotten redan bidrog tillräckligt till Sveriges energibehov och att nya projekt bör vara begränsade, småskaliga och noggrant planerade.

Kultur: att bevara identitet och öppenhet

”Kultur på landsbygden bör blomstra genom investeringar i teater, film och konst” och ”kulturcentra bör endast lokaliseras i stadsområden.”

Kulturlivet på landsbygden beskrevs som viktigt men också hotat. Deltagarna betonade att lokala traditioner, såsom revyer , ofta är beroende av engagerade volontärer eller eldsjälar , men är kroniskt underfinansierade. Medan vissa ansåg att kulturella aktiviteter också är underfinansierade i större städer, uttryckte gruppen ett brett stöd för att säkerställa tillgång till kultur i hela regionen. Det fanns en stark önskan att stödja och utveckla kulturella initiativ på landsbygden, samt ett erkännande av att intresset för konst och kultur ofta börjar i skolan.

”Tillväxten av antalet engelsktalande invånare och mångkulturella traditioner bör stödjas”, inte ”landsbygdssamhällen bör bevara lokala svenska traditioner, inte mångkulturella influenser.”

Debatter om mångkulturalism och traditioner har blottlagt spänningar. Även om det rådde enighet om behovet av att rekrytera utländska arbetare, kämpade många samhällen för att stödja migranter när de väl anlänt, med hänvisning till begränsad kollektivtrafik, brist på körkort och social isolering.

Könsroller

”Traditionella könsroller bör inte längre dominera landsbygdssamhället” kontra ”Traditionella könsroller bör bibehållas på landsbygden.”

Diskussionen om könsroller var också nyanserad. Trots ett brett stöd för jämställdhet är traditionella normer fortfarande synliga i den offentliga sfären. Deltagarna föreslog att policyer borde ändras för att återspegla både önskan om förändring och den rådande verkligheten.

Artificiell intelligens och digitalisering

”Vardagslivet i Norrbotten bör starkt inspireras av artificiell intelligens och digitalisering” jämfört med ”Utvecklingen av artificiell intelligens och digitalisering bör begränsas.”

Digitalisering och artificiell intelligens sågs som potentiella, men bara om grundläggande infrastruktur, såsom tillförlitligt internet, finns tillgänglig. I områden där även mobildata är begränsad föreslog deltagarna alternativ som servicedeskar med digital supportpersonal.

Den tredje RFLL-konferensen i Norrbotten betonade vikten av offentlig dialog och direkt engagemang kring policyförslag – inte bara som en mekanism för policyutveckling, utan också som ett sätt att avslöja djupare förhoppningar, oro och kompromisser. Deltagarna gav inte bara feedback, utan ifrågasatte också antaganden, uttryckte meningsskiljaktigheter och föreslog idéer baserade på lokala förhållanden. Se hur dessa insatser ledde till den slutliga RFLL-konferensen i Norrbotten!