Från observationer till politik: 4:e RFLL i Stara Zagora!

Det fjärde regionala framtidsläskunnighetslaboratoriet (RFLL) i Stara Zagora gav inspirerande insikter i lokalsamhällenas framtidsvisioner och de politiska strategier som kan hjälpa dem att uppnå dem. RFLL, som byggde på inledande förslag som utvecklats under tidigare workshops och testats av Pol.is , presenterade regionens mest populära (och minst populära) idéer och underlättade sedan reflektion och diskussion.

Diskussionerna fokuserade på tre huvudteman: utbildning och kritiskt tänkande, digitalisering och lokal utveckling, samt ekonomisk decentralisering genom yrkesutbildning.

Utbildning och kritiskt tänkande

Ett av de viktigaste budskapen från RFLL var en oro kring hur utbildning förbereder unga människor för en föränderlig värld. Deltagarna noterade att överdriven användning av digitala verktyg kan äventyra elevernas förmåga att tänka kritiskt och interagera socialt. Den nuvarande läroplanen lämnar lite utrymme för debatt, diskussion eller filosofi, vilket begränsar möjligheterna att utveckla analytiska och medborgerliga färdigheter. Dessutom känner sig många lärare oförberedda att implementera innovativa metoder som bättre skulle förbereda eleverna för en osäker framtid.

Huvudmålet är därför att bättre förbereda studenterna för den föränderliga arbetsmarknaden och utrusta dem med anpassningsförmåga, kritiskt tänkande och aktivt deltagande i samhället. Detta mål kan stödjas av följande policyrekommendationer:

• Utveckla en nationell strategi för att integrera kritiskt tänkande och medborgarkunskap i skolor för att säkerställa att eleverna är förberedda att delta i demokrati och förändring på arbetsmarknaden.

• Organisera regelbunden utbildning för lärare om deltagande och digitala undervisningsmetoder så att lärarna kan hitta rätt balans mellan teknik och dialog.

• Främja fritidsaktiviteter och workshops för att stärka sociala färdigheter, stimulera debatt och öka engagemanget i samhället.

  
  

Digitalisering och lokal utveckling

I takt med att Stara Zagora expanderar bortom kolindustrin ser många regionen som ett potentiellt nav för digital innovation. Dock kvarstår flera hinder: skolor och institutioner saknar ofta modern utrustning, vilket leder till betydande kompetensbrister hos eleverna. Brist på gemensamma arbetsytor hindrar stöd och samarbete för startups. Deltagarna nämnde också begränsade ekonomiska resurser som ett ihållande hinder för digital integration och lokal innovation.

Det övergripande målet i detta sammanhang är att säkerställa inkluderande digital tillväxt och skapa hållbara jobb i en post-koldioxidekonomi. För att uppnå detta mål krävs inte bara investeringar i teknik utan också i människors förmåga att använda den effektivt. Följande policyrekommendationer presenteras, av vilka många speglar förslagen för utbildning:

• Organisera workshops i skolor för att utveckla digitala, sociala och kritiska tänkande färdigheter, och se till att eleverna är flexibla, mångsidiga och därmed motståndskraftiga.

• Läroplaner och undervisningsmetoder behöver uppdateras så att digitala verktyg inte ersätter, utan stödjer, grundläggande färdigheter som skrivande, diskussion och analys.

• Att tillhandahålla strukturerad digital utbildning för lärare och uppmuntra samarbete med leverantörer av utbildningsteknik säkerställer att tekniken möter verkliga utbildningsbehov.

Ekonomisk decentralisering och yrkesutbildning

Diskussionen fokuserade också på regionens ekonomiska hälsa. Deltagarna menade att statligt införda restriktioner begränsar lokala myndigheters förmåga att effektivt möta samhällets behov. Samtidigt kvarstår en klyfta mellan utbildning och arbetsmarknaden, vilket lämnar många unga människor utan chans att hitta stabil anställning. Dålig infrastruktur hindrar bevarande av talanger och bidrar till regionens avfolkning och nedgång.

Ett centralt mål i detta sammanhang är att återuppliva lokala ekonomier och minska kapitalutflöden genom att ge regioner större kontroll över sin utveckling. För att uppnå detta mål presenterade deltagarna följande policyrekommendationer:

• Decentralisera sektorn och ge lokala myndigheter befogenhet att utveckla strategier, skatteåtgärder och stödåtgärder som är skräddarsydda för deras ekonomiers behov.

• Främja gemensamma investeringar i yrkesutbildning av lokala myndigheter, arbetsgivare och utbildningsministeriet i syfte att matcha kompetens med verkliga sysselsättningsmöjligheter och bekämpa ungdomsarbetslöshet.

Kopplar samman politiska idéer med verkliga möjligheter

Efter att ha presenterat alla rekommendationer uppmanade moderatorerna beslutsfattare och tjänstemän att överväga var dessa idéer skulle kunna genomföras i praktiken. De identifierade möjligheter på EU-, nationell, regional och lokal nivå, såväl som inom sektorsövergripande områden där samarbete skulle kunna ge större effekt.

EU-nivå

Viktiga områden inkluderar mekanismen för en rättvis omställning, Europeiska socialfonden+ och handlingsplanen för digital utbildning. Deltagarnas förslag gällande digital utbildning och infrastruktur, liksom betoningen på decentralisering, överensstämmer väl med dessa mål. EU-finansiering är en kraftfull drivkraft för både utbildningsreform och regional utveckling, men endast när den är i linje med nationella strategier för tillgång och resursallokering.

Nationell nivå

Viktiga ramverk inkluderar den nationella utbildningsstrategin, yrkesutbildningspolitiken och strategin för digital omvandling. De innehåller rekommendationer för läroplansreformer som syftar till att integrera kritiskt tänkande och medborgarutbildning för att möta arbetsmarknadens krav. Lärarutbildning och integrering av digitalt lärande rekommenderas också.

Det är viktigt att notera att de flesta reformer kräver samordning mellan ministerier. Även om bristen på systemisk flexibilitet innebär utmaningar, såg deltagarna möjligheter i nationella samråd och pilotprojekt.

Regional nivå

Regionala utvecklingsplaner och program för utbildningsinfrastruktur erbjuder möjligheter. Förslag som STEM-fokuserad utbildning (naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik) och större regional autonomi inom ekonomisk utveckling skulle kunna genomföras. Regionala myndigheter är väl positionerade för att testa pilotinitiativ, men starkare samordning mellan kommuner och regionala kontor är avgörande.

Lokal nivå

Stadsprogram, ungdomstjänster och företagsstöd erbjuder direkta kontaktpunkter. Lämpliga idéer inkluderar fritidsaktiviteter och medborgarforum, gemensamma arbetsytor och fortbildningsinitiativ, samt partnerskap mellan kommuner och företag för professionell utveckling. Lokala myndigheter är flexibla och kan agera snabbt, men på grund av begränsade budgetar är partnerskap med icke-statliga organisationer och privata enheter avgörande.

Möjligheter på olika nivåer

Slutligen betonade deltagarna värdet av offentlig-privata partnerskap, innovation ledd av icke-statliga organisationer och EU-finansierade pilotprojekt. Områden som digitala innovationshubbar och utbildningskonsortier ansågs särskilt lovande, eftersom de erbjuder möjlighet att testa experimentella styrningsmodeller på flera policynivåer.

Detta laboratorium avslutade RFLL:s mötesserie i Stara Zagora. Men i slutet av mötet hade deltagarna redan kommit överens om flera specifika uppföljningsåtgärder. Till exempel åtog sig regionala utvecklingsorgan att kartlägga befintliga utbildnings- och ekonomiska initiativ och koppla dem till EU:s och nationella finansieringsprogram. Samtidigt åtog sig lokala myndigheter att lansera pilotprojekt för fritidsutbildning i medborgarkunskap och digital kompetens i lokala skolor och att samarbeta med företag om behovet av yrkesutbildning.

Följ DUST-kanalen för att hålla dig uppdaterad om framstegen med några av dessa rekommendationer och för att se vad som diskuteras i andra regioner.