Hur unga människor ser på Lausitz framtid: insikter från RFLL-workshop 1 och 2.

Hur kan unga människor påverka övergången till större hållbarhet i sin region? Vad värdesätter de mest i sin miljö, och vilka är deras farhågor inför framtiden?

Dessa var de viktigaste frågorna som utforskades vid de första regionala framtidslaboratorierna för läskunnighet (RFLL), som ägde rum i Lausitz med stöd av BTU Cottbus-Senftenberg och Humaju – Humanistieks Jugendwerk Cottbus .

I Lausitz valde vi en något annorlunda strategi. På grund av deltagarnas scheman och praktiska tillvägagångssätt kombinerades RFLL 1 och 2 till en enda dag av intensivt samarbete. Istället för att separera de två workshopparna kunde deltagarna smidigt växla mellan att reflektera över sina dagliga erfarenheter och att visualisera hur Lausitz skulle kunna se ut under de kommande åren. Detta främjade en innehållsrik och öppen diskussion om vad som verkligen är viktigt för invånarna.

Hållbar utveckling i vardagen och lokala omvandlingar

De gemensamma workshoparna inleddes med en serie hållbarhetsteman som teamet tidigare definierat. Dessa inkluderade landsbygdsliv och polycentriska bosättningsmönster , ungdomscenter , nya stadsdelar, offentliga platser, mobilitet och grönområden .

Ett kort quiz utlöste diskussion, och deltagarna upptäckte snabbt vilka ämnen som dök upp oftast i deras vardag:

• nedläggning av lokala företag och utveckling av leveranstjänster,

• Rörlighetsbegränsningar – särskilt opålitlig eller långsam kollektivtrafik,

• Brist på alternativa mobilitetsmöjligheter på landsbygden

• Svårigheter att få tillgång till barnomsorg, ungdomsarbete eller sociala tjänster

• nya viktiga projekt såsom utvecklingen av järnvägsstationen och universitetet,

• Oro över användningen av regionala resurser och strukturanpassningsmedel.

  
  

Mobilitet, tillgänglighet, tillgång till tjänster och livskvalitet i enskilda stadsdelar har upprepade gånger visat sig vara övergripande frågor.

Hur uppfattas dessa förändringar?

Deltagarna kopplade dessa teman inte bara till infrastruktur utan även till djupare frågor om kopplingar, identitet och framtidsutsikter. Många ungdomar uttryckte följande känslor:

• Beroende av privat rörlighet för tillgång till utbildning och sysselsättning

• Oro över stigande priser och bostadsbrist ,

• önskan att förbli rotad i sina samhällen samtidigt som de bibehåller tillgången till möjligheter,

• Oro över en åldrande befolkning och förlusten av sociala tjänster

• stor uppskattning för ungdomsutrymmen, sociala grupper och lokal kulturell identitet – särskilt det lusätiska arvet.

  
  

Intressant nog fanns det inga större meningsskiljaktigheter. Deltagarna var förvånansvärt eniga om regionens behov och de utmaningar den står inför.

Med utgångspunkt i denna reflektion diskuterade deltagarna det ämne som skulle forma workshopens andra del. Ett centralt tema framträdde: mobilitet, tillgänglighet och levnadsförhållanden i regionen. Detta låg till grund för arbetet med "troliga framtidsscenarier" och "önskvärda framtidsscenarier", vilket ägde rum i workshopens andra del.

Att forma framtiden tillsammans

I workshopens andra del fick deltagarna möjlighet att utveckla tre ”troliga” framtidsscenarier som återspeglar den rådande dynamiken – från en starkt koncentrerad region i Cottbus, via ett mer hållbart polycentriskt landskap, till ett grönare och mer naturligt Lausitz.

Sedan formulerade de sin drömframtid:

En region där landsbygden förblir levande , bostäder är överkomliga , offentliga platser stärker den sociala sammanhållningen och rörlighet inte begränsar ungas möjligheter och regional identitet, utan faktiskt stimulerar dem .

I alla framtidsscenarier såg deltagarna sig själva som experter på sina egna vardagliga erfarenheter snarare än som passiva mottagare av planeringsbeslut.

Vad vi lärde oss om deltagande

Den gemensamma workshopen gav många insikter i RFLL-design:

• Deltagarna är mer engagerade när de pratar om vardagsverkligheten än när de använder abstrakt politiskt språk.

• Samarbetande narrativa verktyg är avgörande; öppna frågor ensamma räcker inte för att skapa en gemensam vision för framtiden.

• En tydlig förklaring av metoden hjälper till att undvika intrycket av att det är en "träningssession" och betonar istället samarbetsinriktad kreativitet.

• Förtroendet var högt, särskilt eftersom deltagarna redan hade kontakter med samhället genom ungdomscenter och lokala initiativ.

• En större mångfald av representationer – inklusive från politiker – skulle kunna bredda möjligheterna för framtida seminarier.

  
  

Låt oss se framåt

De gemensamma workshopparna under WS1 och WS2 gav värdefulla insikter i den lokala verkligheten. Dessa perspektiv låg till grund för efterföljande RFLL-sessioner i Lausitz, vilket säkerställde att framtidsvisionerna återspeglade regionens verklighet: dess mobilitetsutmaningar, ungdomars framtidsutsikter, kulturella identitet och en djup önskan om en bättre sammankopplad och mer levande framtid.